Byggnadsvårdsmagasinet - Vem behöver en haverikommission?

Vem behöver en haverikommission?

Skrivet av Stiftelsen Byggnadsvårdsmagasinet
2010-03-11
Skansen Kronan valdes 2008 till Göteborgs vackraste byggnad. www.skansenkronan.se Vem behöver en haverikommission? av Paul Hansson, Byggnadskultur nr 1 2010. ÖVERGIVNA PLANER: EN PLAN- OCH BYGGLAGSTIFTNING I BEHOV AV EN HAVERIKOMMISSION? av Jan Jörnmark, Göteborg 2009 Läs som pdf >>> Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen har gett författaren Jan Jörnmark i uppdrag att skriva en bok med spännande bilder om plan- och bygglagstiftningens brister och utmaningar. Resultatet heter Övergivna planer – ett namn som kanske valts för att rida på framgångarna från de tidigare böckerna och kanske också för att påverka samma målgrupper. De ca 130 sidorna är rikt illustrerade med bilder på förfallna byggnader. Jörnmark inleder med att ge sin syn på hur Plan- och bygglagen (PBL) växte fram. Därefter följer några ensidigt och raljant beskrivna fallstudier av misslyckade fastighetsaffärer. Högt och lågt blandas, en villaägare som hamnat i blåsväder för att utan bygglov målat sitt hus mintgrönt jämställs med stora exploatörer som vill riva byggnader med kulturvärden och bygga bostäder. I samtliga fall är det luddiga bestämmelser, utdragna planprocesser med överklaganden samt nejsägande antikvariska myndigheter som står i vägen för utveckling och tillväxt. Särskilt skjuter Jörnmark in sig på riksintressena för kulturmiljövård. Hans slutsats är att Plan- och bygglagen behöver en haverikommisson – en väl förankrad parlamentarisk utredning som genomför en totalöversyn med målet att få en seriös lagstiftning präglad av transparens, enkelhet och förutsägbarhet. Om detta inte sker spår Jörnmark att tillväxten hotas och att städerna drabbas av bostadsbrist och utglesade stadsområden. Givetvis har boken blivit den brandfackla i debatten som varit avsikten. Finns det några lösningar? Jörnmark skriver inte mycket om detta men tolkar jag honom rätt så vill han tillbaka till den modernistiska planering som föregick PBL, dvs ett strikt urval av monument som bevaras musealt medan bebyggelsemassan i övrigt lämnas för exploatering, i båda fallen utan något större demokratiskt inflytande eller deltagande. Men vi kan inte vända tillbaka från insikten att kakan är mer än russinen i den – att den kulturhistoriska aspekten finns överallt – och att det är den samtida diskussionen som avgör hur den ska behandlas. Det är just detta som PBL och riksintressena är avsedda att hantera, genom att vara flexibla, se till helheten och styra genom processer. Ser man till utfallet är det snarare byggnadsvården än exploatörerna som borde efterfråga en haverikommission. När det gäller sakfrågorna så hotar tillvaratagandet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte tillväxten, och jag väger gärna en minskad tillväxt mot rivningar i stadskärnor och förstörd livsmiljö. Planprocessen har liten betydelse för fördyring av byggprojekt och överklaganden av planärenden är bara en av flera faktorer som påverkar planprocessen längd – kommunal oenighet och personalbrist väger tyngre. Överklaga en detaljplan kan en enskild göra endast i egenskap av sakägare, och förlorar oftast. Däremot leder överklaganden ofta till bättre planer. Det är sant att bostadsmarknaden inte fungerar, produktionen svarar inte upp mot efterfrågan, men det beror knappast på kulturvärden och riksintressen. Och villaägaren som målade sitt hus mintgrönt – ja han friades av länsstyrelsen, med hänvisning till PBL! Läs som pdf >>> Jag vill köpa nr 1 2010 av Byggnadskultur >>> BYGGNADSKULTUR nr 1 2010 kommer ut 15 mars! Tema: FRITIDSHUS 59% av Sveriges befolkning idag har tillgång till en fritidsbostad, men har det alltid varit så? Läs om hur husen för den "fria tiden" har formats under 200 år. Livet i en liten låda Titta in och inspireras av Ralph Erskines lilla men genomtänkta fritidshus på 22 kvm. Friggebodar Friggeboden är andningshålet i ett annars genomreglerat byggande och boende. Nu har andningshålet blivit lite större - kanske drömmarna också? Läs om en lustfylld bodmässa som ska inspirera. Koloniträdgården En egen plats, ett eget hus med trädgård att odla i och njuta av. Så ser verkligheten ut för tusentals kolonister. I koloniområdena kan individualismen blomma ut - liksom gemenskapen. Krönika Tralla så lagom - är svenskar galna i trädäck? Bruno Mathssons fritidshus - inspireras av ett nyrestaurerat byggnadsminne som präglas av enkelhet i material och konstruktion. Sommarens byggnadsvårdsläger Kom igen - ge byggnadsarvet ett handtag! Åk på läger i sommar och lär dig praktisk byggvård i vacker miljö. Sveas stuga torprestaurering som präglas av mycket tid och lite pengar. Skydda stugan - liten skada kan snabbt bli stor. Här får du konkreta tips hur du undviker obehagliga överraskningar när du kommer till fritidshuset efter vinter. ...och mycket mer kan ni läsa om i Byggnadskultur nr 1.10 som har fått en fräsch ansiktslyftning. Trevlig läsning! Svenska byggnadsvårdsföreningen Jag vill köpa nr 1 2010 av Byggnadskultur >>>
Senast uppdaterad ( 2010-03-24 )

< Föregående		Nästa >

[ Tillbaka ]